Mors dag

Plötsligt händer det !!!!

Vinst på trisslott !!!

25 kronor !!!!

Alltid något att glädja sig åt.

Egentligen skulle jag ju fått min nästa cytostatikabehandling nästa vecka, men den är nu framskjuten en vecka. Enligt doktorn ingen nackdel ur medicinsk synpunkt,och då får jag väl lita på det.

Nu får jag försöka passa på att vara ute och träna upp min kondition. Hoppas på vackert väder utan för mycket blåst.

Ikväll hejar jag på Stenmark och hoppas att han lyckas bli mästare.

Äntligen

Mina prover börjar nu rätta till sig. De som varit för höga, har blivit lägre och de som varit för låga har stigit. Förhoppningsvis kan jag få behandling i nästa vecka. Egentligen ingenting att längta efter, men eftersom jag vet att det måste göras är det lika bra att se framåt med tillförsikt.

Eftersom jag nu inte behövde vara så försiktig gav vi oss ut i skogen. Jag hade klätt mig väl för att inte riva mig på några grenar och trodde också att jag då skulle vara skyddad mot fästingar. Jag tror att jag har en speciell attraktionskraft när det gäller fästingar för när jag kollade mig när vi kom hem satt det en på armen.

Resultatet av dagen blev 10 cachar och 1 fästing, tur att det inte var tvärtom.

Inledning

Idag skulle jag inlett vår gudstänst, men fick tillbringa några timmar på sjukhuset i stället.
Jag hade fått en idé från Simon, vad jag skulle tala om och skrev ner min inledning så att Rune fick läsa upp den.

Vi har i vår familj en gammal biljett, som vi är rädda om. Den har förvarats av först min pappa, sedan av min bror och ligger nu i min brorsons bibel på hans nattduksbord.


För 67 år sedan bodde vi på Gotland, där pappa var pastor i Roma. Jag var 9 månader gammal och min bror 6 år.


Pappa skulle åka till Stockholm på pastorskonferens, han brukade åka en dag i förväg för att kunna gå omkring lite i storstaden och kanske besöka metodistkyrkans bokförlag och inhandla lite böcker. Den här gången kunde han dock inte göra det, jag tror att det var en begravning som kom emellan.


Han åkte alltså direkt till konferensen och deltog där under de dagar den pågick.


Biljetten hem var bokad och klar, men när kvällen kom och han skulle ner till båten bestämde han sig för att stanna en extra dag, eftersom han missat Stockholmsdagen före konferensen. Han bad sin kollega John, som var pastor i Visby, att ringa Ruth, när han kom hem nästa morgon och säga att Sixten kommer ett dygn senare.


Men John kom inte hem nästa morgon, och inte heller 83 andra passagerare, som omkom då Hansa torpederades den natten. Den största fartygskatastrofen efter Estonia i modern tid i Sverige.
Men hytt nr 9 stod tom.


Ruth fick gå många timmar och vänta innan Sixten äntligen kunde meddela sig med henne, och berätta att han levde. All kommunikation mellan fastlandet och Gotland var blockerad.


Vad skall man kalla det här? Slump, tur eller lyckliga omständigheter.


Jag vill kalla det Guds nya möjligheter. Vi tror på en Gud som med sin makts ord bär allt.


En Gud som ger oss en andra chans.


I Sixtens fall blev det väldigt tydligt, men tror du inte att du också många gånger har fått en andra chans. Gud har bevarat dig från mycket ont och egentligen är varje ny dag en ny möjlighet.

Trombocyter

Vet ni hur mycket trombocyter man skall ha och vet ni vad de gör för nytta? Detta fick jag helt klart för mig idag. Har sedan 2 dagar tillbaka upptäckt en massa småblödningar under huden, och har jag stött emot något det  allra minsta har jag fått ett stort blåmärke.
Jag tog prover i morse och kl 14.00 ringde doktorn och sa att mina trombocyter var 8. Normalvärdet är mellan 165 och 387 (i en enhet som jag inte vet vad den heter).
Det var bara att åka direkt in till Lund och få en påse trombocyter, tog bara en ½ timme. Förmodligen kommer det att krävas en påse till på torsdag eller fredag.
Jag har inte heller några vita blodkroppar för tillfället så det gäller att passa sig för förkylda människor.

Hemma

Så har jag blivit utsläppt i frihet ett tag. Den här behandlingsomgången är avslutad och jag får nu vara hemma och återhämta mig inför nästa kur om 3-4 veckor. Det viktiga nu är att jag inte får någon infektion. Mitt immunförsvar är nog nere på 0, så det gäller att vara försiktig. Får jag feber måste jag åka in akut för att få antibiotika intravenöst och annan behandling.
De dagarna jag nu varit på sjukhuset har jag haft dropp från kl 08.00 till kl 22.00. Är lite jobbigt att gå omkring med droppställningen hela tiden. Jag var också tvungen att dricka minst 2 liter per dygn, så toalettbesöken blev frekventa. En dag hade jag gått upp lite för mycket i vikt, så då fick jag en vätskedrivande injektion och då blev det 5 toalettbeök den närmaste timmen. Ja, ja det är i alla fall överkomliga besvär. Jag är så tacksam för att jag kunde både äta och dricka utan att må illa.
Jag fick ju fira valborg och första maj på sjukhuset och på första maj blev det en härlig överraskning.
Lunds studentsångare kom och sjöng, först nere i stora entren, och sedan uppe på vår avdelning. Det var en grupp på 11 st som sjöng för oss cirka 10 patienter. Rummet var ganska litet, så ljudstyrkan blev rejäl. Det var så mysigt att höra de kända och traditionella vårsångerna. Sedan fick jag ju också se dem på TV på kvällen.
Tack för alla kommentarer och hälsningar jag fått. Jag har inte orkat följa med på era bloggar, men hoppas återfå krafterna också till detta snart.