Idag har jag varit på hematologimottagningen i Lund. Jag fick den första dosen i underhållsbehandlingen med cytostatika, som jag nu skall ha varannan månad.
Märkligt nog känns det trevligt att komma dit. Man möts av personal med proffsigt och personligt bemötande. Doktor D och syrran U-B svarar på frågor, fixar behandling och recept-skrivning snabbt.
Undersköterskan I-L kommer in och småpratar, frågar bl a hur dottern i Norge har det.
Det känns tryggt att vara igenkänd.
3 kommentarer:
Så skönt att du känner så och inte panik som en annan tjej vars blogg jag läser. Det känns så hemskt när man själv är vårdpersonal, man vill ju att alla ska känna precis som du!
Kram Annemari
Skönt att det känns bra att komma dit. Det hade lika gärna kunnat vara tvärt om också... men så har de ju en sån go och trevlig patient också och kan man vara annat än trevlig tillbaka?
Ha en trevlig helg Eva och skicka en hälsning till Rune från mig!
Att vara igenkänd....I mitt jobb tänker jag att det är ofta något att det viktigaste jag kan göra - att komma ihåg de människor jag möter, de små detaljerna och fråga om att annat än det som bara krävs. Kram
Skicka en kommentar