Idag har jag haft två telefonsamtal. Ja, kanske inte samtal utan monologer i mitt öra.
Jag tror faktiskt att de båda unga herrarna som ringde hette Daniel.
I morse kl 09.00 fick jag veta att jag kunde få 4 tallrikar av en ny servis. Fantastiskt vackra och dessutom var han säker på att även kommande generationer skulle uppskatta dessa. Jag frågade inte vad han grundade detta på. Priset för dessa tallrikar var 895 kr men jag skulle få dem för 49.50. Jag förklarade att våra skåp var fulla med porslin och att jag avstod från erbjudandet.
På eftermiddagen var det dags för ett erbjudande om trosor. Hur kul kan det vara för en ung kille att försöka sälja trosor till "tanter" ?
Det måste vara ett tröstlöst jobb att vara telefonförsäljare.
4 kommentarer:
Ja usch, det är ett jobb jag inte skulle ta... telefonförsäljare.
Men de vill ju inte sälja nåt. De vill skänka bort fina saker mot en mindre avgift. Dessutom kan du avbeställa allt...
Telefonsäljare - ja du - inte ett lätt jobb. Hade absolut inte varit något för mig. Själv har jag registrerat att jag inte önskar kontakt med telefonsäljare i ett specielt register, och det fungerar bra. Kram
Hej Eva!
Jag skulle kunna tänka mig att vara telefonförsäljare (som du förstår)men då skulle det vara kristen sång eller litteratur.Men jag skulle nog ge upp efter 5 nejtack.Har stått på "secondhand" i dag .Det är roligare.
Kram
Skicka en kommentar