Det var länge sedan jag var här och skrev. Inte heller har jag läst några andra bloggar sista veckorna.
Hur stor är risken statistiskt sett, att båda makarna i ett äktenskap inom drygt 1 år, drabbas av allvarliga och ovanliga sjukdomar? Jag trodde att den risken var i stort sett noll, men tydligen inte.
Nu får vi ta en dag i taget och förlita oss på att Herren är med oss också i detta, som vi nu går igenom. Vi behöver alla förböner och goda tankar som finns. Tack för det !
Vi är tacksamma för närheten till Lund och kompetensen på sjukhuset där.
7 kommentarer:
Jag ska fortsätta be för er!
Kram Anne-Lie
Vi tänker på er och ber för er.
kram Kerstin
Jag tänker på er och ber en liten bön för er också. Tur ändå att ni har varandra - i nöd och lust!
Många varma kramar/M
Ja, Eva, vi vil være med og be for dere også denne gang. For dere begge, og mest for mannen din akkurat nå. Har tenkt på deg! Ha det så godt dere kan! Godt å vite at Jesus er med i det som skjer, og at Han vil det beste for oss. Varm klem fra Margit i .Nord Norge-
men kära nån! Jag förstår att det är allvarligt eftersom du skriver som du gör. Jag skickar också iväg några böner och hoppas på det bästa.
Jag har inte heller varit bloggaktiv på ett tag.
Tänker på er Eva! Och ber!
Tankar bidrar jag mer än gärna med till Er bägge!! Jag undrar varför just ni, två underbara människor, drabbas av detta.
KRAM till Er bägge!!
//Maya
Skicka en kommentar