För 20 år sedan firade vi min mammas 80-årsdag. Det blev hennes sista födelsedag. Idag skulle hon alltså fyllt 100 år.
Mamma var för det mesta glad och pigg, även under sin sista tid.
Hon gick ofta och sjöng och en sång som jag hörde många gånger under hennes sista år var:
Mamma var för det mesta glad och pigg, även under sin sista tid.
Hon gick ofta och sjöng och en sång som jag hörde många gånger under hennes sista år var:
Skall jag ej vara glad,
När Gud sin nåd mig givit,
När i Guds nya stad
Mitt namn han har inskrivit?
Jag är så tacksam för mammas kärlek och trohet. Jag vet att jag skall få möta henne på nytt. Den trygghet hon kände i sin tro bar henne genom allt. Jag är säker på att hon kunnat fortsätta sjunga:
Ej uti tidens sand
Mitt namn han velat skriva,
Nej, tecknat på hans hand
Det skall ej bortglömt bliva.
Se, denna skrift består
När tiden slutad är,
Och då jag kronan får,
Som han av nåd beskär.
När Gud sin nåd mig givit,
När i Guds nya stad
Mitt namn han har inskrivit?
Jag är så tacksam för mammas kärlek och trohet. Jag vet att jag skall få möta henne på nytt. Den trygghet hon kände i sin tro bar henne genom allt. Jag är säker på att hon kunnat fortsätta sjunga:
Ej uti tidens sand
Mitt namn han velat skriva,
Nej, tecknat på hans hand
Det skall ej bortglömt bliva.
Se, denna skrift består
När tiden slutad är,
Och då jag kronan får,
Som han av nåd beskär.
1 kommentar:
Minnet om mormor är så väldigt tydligt för mig, känner hennes varma kind, ser henne framför mig i soffan med virkning i sin hand, ser henne i köket ...min älskade mormor. Kram
Skicka en kommentar