Idag har vi tagit en liten biltur omkring Löddeköpinge och sett ett antal kyrkor.På ena bilden ser ni Stävie kyrka och på den andra sitter vi utanför Högs kyrka och dricker kaffe,och "göken gol så trogen och ropade ko-ko"

I kväll får vi väl bänka oss framför Tv-apparaterna. Jag undrar hur länge det kommer att dröja innan man får någon sorts relation till alla dessa länder som jag aldrig kan särskilja, vet inte var de ligger och ingenting om dess historia eller kultur. Det var enklare förr när vi spelade Europas länder med cirka 20 olika länder att hålla reda på. Det här är vårt gamla kortspel sedan min barndom. När vi spelade ett liknade spel förra helgen var det 45 länder att hålla reda på. Dessutom var det lättare för Sverige att vinna melodifestivalen (jag vet att det inte heter så, men det går av bara farten att hålla fast vid vissa saker) då. Jag skall försöka att först och främst ha koll på publiken, eftersom sonhustrun och barnbarnet skall sitta på rad 36. Å,andra sidan träffade jag ju dem live förra helgen och det var ju mycket roligare.

Skäralid

Idag tog vi en promenad i Söderåsens Nationalpark vid Skäralid. Där var det så otroligt grönt och vackert.

Sist vi var här hade vi goda vänner med som kunde tala om vad fåglarna hette, som sjöng i buskarna, men idag fick vi klara oss utan någon presentation.

Besök

Idag gratulerar vi alla norrmän och speciellt våra barn och barnbarn.

"Gratulerer med dagen!"

För en vecka sedan mådde min man ganska dåligt och vi fick åka in akut till lasarettet.

Jag kände mig lite ensam då han blev dålig, och ringde efter sonen som kom så snart han kunde.

När Rune sedan kom hem kom hans bror och hälsade på några dagar och nu har vår dotter varit här.

Av henne fick jag ett halsband, armband och örhängen med Mallorcapärlor. Jag tycker också att de besök vi haft denna vecka varit som pärlor som lyst upp när det känns tungt.Rune mår bättre nu och det syns väl på det här kortet. Marie och Rune tog flera långa promenader och jag kopplade av ibland med ett korsord.

1:a maj

" Idag är det första maj ".
Den bästa helgdagen på året tyckte jag när jag var liten. Inte för vad som firades, för det hade jag nog ingen uppfattning om, utan för att min pappa var ledig. Eftersom han var pastor var ju alla andra helgdagar fullbokade med gudstjänster, men första maj kunde vi vara som en vanlig familj och göra utflykter i vårsolen. Vi bodde i Fagersta och hade ingen bil, men tillsammans med goda vänner som hade det lite bättre ekonomiskt ställt än vi, kunde vi följa med i deras bil. En gång tror jag att vi åkte till Furuviksparken utanför Gävle och lyssnade på Jussi Björling. Det var säkert vackert.
Min pappa ordnade gärna så att "stora sångare" kunde komma till Metodistkyrkan och ha "möte-konsert". En gång var Einar Ekberg där. Jag kommer ihåg att han stod i prediksstolen i skjortärmarna och sjöng för en absolut fullsatt kyrka.
En annan gång var Lapp-Lisa på besök. Det jag minns bäst är, att före mötet satt hon i sin bil bakom kyrkan, kanske för att vila sig lite. Jag kunde se ner i bilen från vårt fönster på andra våningen. Det enda jag kunde se var hennes knäppta händer i knät. Det måste ha ingett mig en bild av trygghet och förtröstan, som etsat sig fast i mitt minne, så att jag när som helst fortfarande kan se det framför mig.
Ja, det var några minnesbilder som dök upp så här på första maj.