måndag 9 april 2012

Påsk

Så är det Annandag påsk och Emmausvandrarna har ätit sin måltid och upptäckt att Jesus varit med dem under vandringen.
I onsdags kom Anders med familj och vi gladdes åt att få fira påsk tillsammans. På skärtorsdagen hade jag en liten virkkurs för Camilla och Christina. Jag tror inte att "slöjdfröken" skulle varit mitt bästa yrkesval.

Clara verkade dock nöjd med sin nya filt.


På kvällen blev jag dålig, fick en blödning från mag-tarmkanalen och fick åka ambulans in till Lund. Låg på akuten hela natten och mådde dåligt. Som tur var hade jag Rune och Anders på vardera sidan som stöttade mig. Man kan väl säga att vi upplevde en Getsemane-natt. På långfredagen mådde jag bättre och fick flytta till en avdelning.
På påskdagen fick jag åka hem på permission. När det knackade på dörren trodde jag att det var Rune som kom för att hämta mig, men det var Marie som tagit flyget ner till Kastrup. Jag blev så glad att se henne.
Nu har alla rest hem och Rune och jag är trots allt tacksamma för dessa dagar och för våra barn och framför allt för att Herren är med oss genom allt.

4 kommentarer:

helene sa...

Så skönt att du är hemma igen och att du fick besök av barn o barnbarn. Hoppas att dina värden nu har blivit bättre. Kram från Kerstin, Lasse och Evy.

Malys krok sa...

Jeg ble så lei meg da jeg leste at du ble så syk skjærtorsdag. Det er sterkt at du kan si at Herren er med dere gjennom alt! Han er jo det, heldigvis, Han vil oss bare det gode selv om vi ikke alltid skjønner "Hans veier"...
Så bra at du fikk dine kjære på besøk, og tross alt, fikk glede deg over det. Morsomt å lære og hekle, og hvem er vel bedre til det enn en flink bestemor!? Du er stadig med i mine bønner. Ønsker deg alt godt, min venn! -Margit-

Skaparglädje sa...

Jag tror att du är en duktig "virklärare" för dina barnbarn.
Så jobbigt för dig att hamna på sjukhuset mitt i påskhelgen. Men roligt att du fick permis så du fick umgås med dina barn och barnbarn.
Kram!

Musikanta sa...

En sådan otur att bli sjuk just under helgen. Skönt att du är bättre nu.

Även om du kanske ångrar ditt yrkesval så är det inte säkert att du hade gillat att vara slöjdfröken i alla fall. Textilslöjdlektionerna som jag var med på ibland kunde vara väldigt jobbiga...

Nu kan du ju glädja dig själv och dina nära och kära med ditt gedigna kunnande och din konstfärdighet. Jag är fortfarande djupt imponerad av den broderade tavla du visade för något (eller några) år sedan!
Många kramar från Ingrid